tisdag 15 maj 2012

fortsättning Exkursion 15 Maj

När vi kom till en station fick vi i uppgift att bygga två olika kojor av pinnar och gummiband. En koja skulle vara som en triangel och den andre skulle ha en kvadratisk botten, vi kom fram till att kojan som var som en triangel var mer stabil men att kojan som hade en kvadratisk botten kunde man vika ihoppå ett praktiskt sätt och sedan fälla ut den igen. Smart!

Vi sitter och reflekterar över dagen som varit...vad mycket vi har lärt oss och vilken härlig dag vi fick, tur med vädret hade vi också och vilken fantastisk vacker natur vi har upplevt.
Vår sista uppgift var att göra något konstverk med hjälp av naturens tillgångar. Vi gjorde en
 "Vår-tavla" med blommor som vi lade på en trädstam, Mycket vackert..!
Kolla in denna Ek.Tyckte den var enormt stor och vacker att beskåda,
och kolla in denna Boken...
Efter en dag som denna blir man trött av alla nya intryck man fått, men vad värdefullt det har varit!


Med detta inlägg vill vi passa på att säga att det har vart en lärorik och rolig kurs som vi har haft nu i vår. Exkursionerna, föreläsningarna samt besöket på Balthazar har gett oss mycket ny kunskap som vi kommer att ha nytta av i vårt framtida yrke...

Tack för en lärorik och rolig vår!
/Basgrupp 1






Exkursion 15 Maj

Idag har vi varit på Exkursion, det fanns mycket att titta på längs vägen och vid de stationer vi stannade till vid. Vi har tagit bilder under dagen för att sammanfatta det hela.

Den första uppgiften vi fick skulle vi se hur stor omkretsen var på en bok. Vi kramade trädet för att ta reda på det!

En ganska stor och väldigt fin bok

Vi fick även träffa Carl von Linné, han berättade om olika växter och om de hamlade träden som stod vid platsen som vi var. Han gav oss även en uppgift att vi skulle måla en teckning med hjälp av vad som fanns i naturen, vi använde oss av blommor, jord, pinnar mm.
Så här blev några av teckningarna.

Vi lekte Blomm-memory..


Fortsättning följer i nästa inlägg....

lördag 12 maj 2012

Seminarie 11 maj

Under dagens seminarie så gick vi ingenom och tränade på den kommande salstentan. Vi diskuterade att det är luriga frågor så det gäller verkligen att man funderar och läser noga om vad som verkligen står i frågan. Vissa frågor kände vi att de var baserade på verderingar vilket inte känns ok då vi alla har olika värderingar.Vi alla hoppas på att vi iallefall får godkänt på  den kommande salstentan.

Närvarande: Elisabeth, Hanna, Betarice, Linda, veronica, Ellinor och Åsa

onsdag 9 maj 2012

exkursion 1

Igår den 8 maj 2012 så hade vi en exkursions dag. Vi fick titta på olika bergarter och lära oss mer om olika träd. Var väldigt intressant men dock svårt då alla träden inte hade haft sin lövsprickning än. Det gällde ju då att man visste hur stammen såg ut eller om det fanns andra tecken och titta på som gamla löv, ekollon. Vi kände då att visst var det intressant, iallefall det med träden för det är något som man kan arbeta med på ett bra sätt i förskolan. Men bergarterna är lite svårare att arbeta med då vi alla är från andra kommuner än skövde och inte har något berg som vi kan besöka eller relatera till tillsammans med barnen så det kändes inte lika intressant kände vi.

Närvarande: Alla

måndag 7 maj 2012

kompletering etik


Det finns mycket som pedagogerna kan lära ut till barnen inom natur och teknik på förskolan. Tyvärr faller många delar inom natur och teknik bort och oftast är det olika delar som faller bort för olika barn. Det beror på vilket förhållningssätt pedagogerna har till natur och teknik och vad de anser vara viktigt. Jag anser att det är pedagogerna som bestämer vilket innehåll som lärs ut och vad som faller bort. Samtidigt innehållet som väljs stödjs oftast av läroplanen. Man kan få in målen ur lpfö98(rev 2010) som handlar om natur och teknik i många olika uppgifter. Lärarna väljer vad de anser vara viktigt och använder sig av det innehållet.

Jag anser dock att det är synd att det är pedagogerna som väljer innehållet beroende på vad de anser vara viktigt och är intresserade av. Det kan göra att vissa barn är bara experter på vatten samtidigt som andra barn har skapat sig en grundläggande förståelse för många delar av natur och teknik.

Etiska och estetiska perspektiv kommer in i vår undervisning genom våra värderingar, om hur vi värderar handlingar, värderar åsikt samt kunskaper. Vad som är rätt och fel kommer nog alltid in i undervisningen. Ett exempel som nämns i på J, Wernvik föreläsning den 27/2-2012 på Skövde högskola är allemansrätten. Om barn bryter av grenar på ett friskt trä och pedagogen är kunnig och anser att det är fel ska man berätta för barnen att trädet lever och inte får bryta av grenar för det finns en lag. Det handlar dock om vad pedagogerna anser vara rätt och om de vill ta sitt ansvar och lära barnen om natur.    

Allemansrätten har uppstått på min VFU, pedagogerna har lärt barnen att de bara plockar upp natur material från marken och inte skada olika växter som finns inne på förskolans område eller när de är ute i skogen. Beroende på vilka etiska handlingar som sker på förskolan är den etiken som förs vidare till barnen.

onsdag 2 maj 2012

Seminarie 2 maj 2012

Idag  så hade vi seminarie inför kommande exkursionsdagar. I pratade om de olika delarsa som vi skall titta på under dessa dagar. Och vi pratade om vad vi förväntade oss se men även vad vi inte tror oss komma se. Så det kommer bli två spännande dagar.

Närvarande: Alla

tisdag 1 maj 2012

Seminarium dokumentation komplettering


Under mina fem dagars vfu inom kursen naturvetenskap och teknik genomförde jag pedagogisk dokumentation. Uppgiften gick ut på att jag skulle dokumentera natur/teknik fenomen i förskolan. Till en början var det svårt att veta när jag skulle dokumentera eftersom i början av kursen såg jag inte lika många natur/teknik fenomen som jag gör idag. Våra anvisningar var att vi själva skulle upptäcka våra fenomen och det gjorde delen av dokumentation svår för mig. Vi som dokumenterar har några frågor som vi ska tänka på till exempel: Valde jag relevant sätt att dokumentera utifrån mina syften?, Går det att använda dokumentationen i pedagogiskt syfte?,  På vilka sätt?, Var antalet barn lagom, för det jag ville genomföra? Varför/varför inte?, Har jag tagit något för givet eller har jag välgrundade belägg för mina åsikter? Samt Hur kan du ge tillbaka dokumentationen till barnen?. Ibland tyckte jag att det var mycket att strukturera upp under min dokumentation men samtidigt anser jag att dokumentation kan hjälpa både lärolaget samt barnen på förskolan i utvecklingen samt arbetet för att utvecklingen ska ske.  Dokumentation blir ett underlag till pedagogernas arbete som genomförs på förskolan och hjälper till att man kan uppnå målen som står i Lpfö98.
Det finns många etiska aspekter som man ska ställa sig till som till exempel: Att värdera innehållet, Vilket innehåll väljs?, Varför?, Vilket innehåll väljs bort? samt Varför?.  Det är nu efter dokumentationen jag början tänka kring de etiska aspekterna. Jag valde bort några naturfenomen för jag ansåg att barnen inte lärde sig tillräckligt eller jag inte kunde se läroprocessen. Använde mig att det innehållet som jag ansåg gav mig och barnen mest kunskap samt utveckling.

Jag anser att dokumentation är ett bra hjälpmedel inom förskolan för personalen. Lärarlaget kan tillsammans sitta ner och studera barnens utveckling och deras läroprocess med hjälp av dokumentationen. Grundat på egna erfarenheter anser jag att man använder sig av pedagogisk dokumentation lite inom förskolan och ser negativt på dokumentationer. Jag ställer mig positivt och kommer mer än gärna använda mig av dokumentationer i framtiden.  
Jag anser att genom dokumentation har man ett bra underlag/hjälpmedel att uppnå ” Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” som förskola strävar efter (lpfö98, rev2010)

onsdag 25 april 2012

Teknikens historia och teknik i förskolan

Teknikens historia
Tekniken kan sägas vara äldre än människans historia eftersom det finns djur som utnyttjade tekniken innan människan levde. Människans användning är till skillnad från djurens ett inlärt beteende och en del av den kulturella traditionen (ne.se). Ginner och Mattsson (2010) skriver att det inte finns någon korrekt ämnesdefinition av teknik utan att det finns många sätt som teknik kan definieras på. De räknar upp många olika definitioner på ämnet, men skriver att definitionerna är åtskilliga och går att diskuteras vilken definition som är mest tilltalande. De skriver även att tekniken är betydligt äldre än naturvetenskapen och att det är allt som människan sätter mellan sig och naturen. I skolan anser Ginner och Mattsson (2010) att det inte går att arbeta med alla definitioner och ämnen av teknik. I förskolan ska förskollärarna sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, (Lpfö98, reviderad 2010, s.10).
Teknik på förskolan
Min handledare är väldigt intresserad av speciellt teknik och åker ofta på besök på Baltazar och är med i en teknikgrupp på förskolan. På min VFU-plats brukar de tre gånger i veckan dela upp barnen i mindre grupper då varje förskollärare har en egen inriktning på aktiviteten. Min handledare har då den så kallade "teknik gruppen". Under tiden jag varit på VFU:n har de köpt sig ett vattenbord som de i perioder använder mycket ihop med barnen, de har aktiviteter som ösa och hälla, flyter sjunker osv. När jag varit där har hon även arbetat mycket med varmt och kallt och hon hade en aktivitet där barnen fick uppleva att det blir bubblor när man blåser i ett sugrör i vatten. Mycket spännande! De har undersökt vardagsteknik så som spännen på byxor, gafflar och knivar osv. Det är vad förskolan arbetar med mest vid aktiviteter på min VFU-plats, det finns ju självklart mer men de är vad dem själva kallar för teknikaktiviteter. Det jag kan se att barnen utforskar inom teknik och naturvetenskap i vardagssituationer är att de just nu är mycket intresserade av att klippa, de håller på att lära sig tekniken med saxen. De äldsta barnen håller även på att lära sig gunga själva (energi omvandling - rörelseenergi). Ja det finns mycket på förskolan som är naturvetenskap och teknik som man egentligen inte tänker på, det arbetas med dessa fenomen varje dag!
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplanen för förskolan: Lpfö98 (reviderad 2010). Stockholm: Regeringskansliet.

söndag 22 april 2012

Olika Trädsorter


Äkta kastanj är ett träd i familjen bokväxter som finns i Syd- och Centraleuropa och Balkan till Turkiet och Kaukasus samt i nordvästra Afrika. Äkta kastanj växer även i Östanglen, kring städerna Ipswich och Norwich i england, där de bildar mindre skogar. I dem sydligaste delarna av Sverige kan även arten leva, det kan förekomma att träden också kan få mogna frukter här i sverige. På Etna lär det finnas ett kastanjeträd med en omkrets på 26 meter! Två jätteträd är registrerade i Sverige - ett i Ystad med en omkrets på drygt 4,5 meter, och ett i Simrishamn (Arboretet) i Skåne, med en omkrets på nästan 2 meter.
I form och storlek är Kastanjeträdet likt arter i eksläktet och kantanjeträdet växer snabbt till full storlek. Blommorna växer i stora upprättstående klasar. Kastanjens frukt är en nöt och sitter gruppvis två eller tre i ett mycket tjockt och taggigt skal. Detta skal kallas svepeskål, av svepe, krans eller hölje av högblad under blomma, och skål. Nötter från äkta kastanj är ätliga och har på grund av detta under lång tid odlats av människan. Nöten kan rostas eller malas ner till kastanjemjöl, som kan användas i olika anrättningar.



Rönnen (Sorbus aucuparia) är ett litet och allmänt förekommande träd i Norden. Lövsprickningen sker tidigt i mitten av april. Trädet blommar i slutet av maj och frukterna mognar i augusti. Blommorna som är vita eller gulvita har en mycket stark, frän eller sur lukt som gärna drar flugor till sig. Bären är små och korallröda. Smaken är sur och bären används ofta till gelé. Rönnen har parbladiga blad vanligen sex till åtta bladblad och med ett uddblad. Småbladen är mörkgröna och är vasst sågtagande, höstfärgen är ofta intensivt röd.  Barken är slät och grå. Rönnen är ljuskrävande och föredrar mager, grusig och stenbunden mark och trivs därför vid vägar och på gårdstomter. Rönnbären är den förnämsta vinterfödan för många fåglar, som sidensvansen, trastarna och skogshönsen som hjälper till vid fröspridningen.

Inlagt av grupp 1

Olika Trädsorter


Alm. Även kallad ”skogsalm”. Den växer på skogsängar, lövskogsklädda bergväggar m.m. men är inte vanlig. Ju längre norr ut man kommer, desto sällsyntare är den. I vilt tillstånd har den mycket anspråkslösare dimensioner än det planterade trädet. Almen blir sannolikt högst av alla träd i våra parker de kan bli upp till över 30 meter, Dess löv är mycket sträva att ta på. Stammen ger ett mycket starkt, vackert ådrigt, möbelvirke.



Al. Alarna skiljer sig från många andra träd genom sina skaftade knoppar. Det finns en Al som kallas för klibbal som har en karaktäristisk bladform. Trädet kallas klibbal därför att bladen inte endast som yngre är mycket klibbiga, liksom många andra träds späda blad och knoppfjäll (till exempel hos björkar och popplar, utan behåller länge en blank, fernissad översida, som vid fuktning blir något klibbig. En sådan bladfernissa är annars mycket sällsynt. Den kan hos klibbalen förklaras som ett skydd mot stark avdunstning. Alar finns huvudsakligen vid våtmark, kärr, kring myrar och vid stränder.  Den tål även att växa ute i vattnet, då stammen ofta stöder sig på ett högt pålverk av starka rötter, som inte lider av att periodiskt stå torra.

Granen är ett barrträd och barren sitter i mycket stora antal på varje skott men växlar i storlek, form och riktning. Granen är också mycket omväxlande med avseende på kronans form, beroende på huvudgrenarnas riktning och kvistarnas ställning. Granen uppvisar tydligt flera av de för barrträdens vegetativa delar typiska kännemärkena. Dessa är, utöver bladens utbildning till barr, den genom hela kronan löpande huvudstammen, huvudgrenarnas konfigurationer i cirklar och hartsavsöndringen i veden och barken.

Tallen är ett av de mer imponerande barrträden i Europas norra delar, speciellt i Sverige genom sin stam, som vid gynnsam växt blir mastlikt smärt och rak och kvistfri ända upp till den av ett fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går till över 30 meter. I sin övre hälft har den gulröd bark.
Tallens barrdräkt är mera grå- eller blågrön än granens. Tallen kännetecknas av den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten. Barren sitter två och två på små kortskott som dessutom bär några hinnaktiga lågblad av brungrå färg. Dessa kortskott utgår från långskott som bär strödda blad som är förkrympta till fjäll. De egentliga tallarna igenkänns också på kottarnas fjäll, som är tjockare mot spetsen och där liksom tvärt avhuggna med en vårta i mitten. Tallkotten mognar först året efter att den blommat ut.


Inlagt av Grupp 1

Olika Trädsorter


Lönn är ett ganska stort träd som kan bli 20-30 meter högt och 150 år gammalt. Lönnen växer främst på djup och mullrik basisk jord. Lönnens blad kännetecknas av handflikiga blad som är spetsiga och ljuvligt gröna och kala. Lönnen har en rundad och tät krona. På lönnen växer ”näsor”.



Ek är ett kraftigt lövträd som kan bli ca 1000 år gammalt. Eken räknas som Skandinaviens största träd med en stam till 30 meters höjd och har en omkrets på ca tre meter. Jorden skall vara näringsrik och ha god tillgång till sol.

Den vanligaste Björken som växer i Sverige heter vårtbjörk och är ett av Sveriges vanligaste lövträd. Det finns även glasbjörk och dvärgbjörk i Sverige. Björkens bark är vit och kallas för näver. Bladen kan vara trekantigt spetsiga eller rundade och inte spetsiga.

Asken kan bli ett ståtligt träd på 30 meter i höjd och 8 meter i diameter. Den har yvig rundad krona. Stammen är rak och når nästan ända upp till toppen. Barkens färg skiftar från gröngrå på yngre träd till ljusgrå/mörkgrå på äldre träd. Bladen är lika som lönnen, parbladiga med omkring fem par, ca 8 cm långa blad, och ett gemensamt toppblad i spetsen. Kanterna är sågtandformade kanter.


Asp. Barken är slät och lite gulgrå och på stammen förekommer det ofta gul vägglav. Unga aspskott har hjärtformade finsågade blad men på gamla skott är bladskivan nästan helt rund med buktad kant.


Inlagt av Grupp 1

fredag 20 april 2012

Vad är Teknik och hur arbetar min VFU förskola med detta?

Vad är Teknik?

Enligt nationalcyklopedin är ordet teknik en sammanfattande benämning på alla människans metoder att kunna tillfredställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål samt föreställning att all teknik är tillämpad naturvetenskap är missvisande (www.ne.se besökt den 20 april 2012)

 I boken Teknik i skolan av Thomas Ginner och Gunilla Mattson (1996) beskrivs det några alternativ till diskussion inom vad är Teknik? Några av dessa alternativ är

·         Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg.

·         Teknik är tillämpad naturvetenskap.

·         Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte för att öka deras användbarhet.

·         Teknik är människans metoder att behärska naturen (T. Ginner & G. Mattsson, 1996). 


Idén om tekniken som ett eget språk, ett eget kunskaps område. Utmanar den uppfattning som många i dagens läge anser självklart att nämligen tekniken kan förstås som tillämpad naturvetenskap.

Innan kursen började visst jag inte hur stort område teknik omfattade. Jag visste inte hur tekniken hade utformas genom alla århundrade som har passerat. Nu under kursens gång har jag lärt mig att teknikens utveckling är viktigt både för oss vuxna samt barnen. 

Hur arbetar Min VFU förskola med Teknik

Det min VFU förskola gör för att kunna få in tekniken i deras verksamhet är att dem tar mycket hjälp av Balthazar och deras teknik sätt. Balthazar är en stor tillgång till min VFU förskola pga att förskolan inte har någon direkt teknikhörna där barnen kan snickra och pyssla. Dock allt har avdelningen gjort ett rum som heter konsthörnan.  Där kan barnen sy och rita med olika material. Nu har avdelningen ett projekt där barnen ska göra egna instrument med hjälp av olika material, exempelvis pinnar, burkar, tyg m.m.

Personalen använder själva dagligen med teknik genom att använda sig av datorer på sina planeringstimmar. Personalen använder sig även av digitalkameran dagligen. Personalen anser att digitalkameran är deras verktyg som mest hanteras av dem på förskolan. Genom att använda sig av digitalkameran anser personalen att dem kan få ut mest material som styrker barnens utveckling. För att föräldrarna ska kunna vara delaktiga i deras barns utveckling har personalen sett till att inskaffa sig en fotoram där bilderna visas dagligen. Förskolan har tillgång till en projektor men den används väldigt sällan, vilket jag tycker är lite synd.  

fredag 13 april 2012

Besök på Balthazar Science Center

Idag den 13 April så har vi i grupp 1B vart på studiebesök på Balthazar i Skövde.  Efter studiebesöket så kände vi att Balthazar ger kunskap kring många områden inom ämnena teknik och naturkunskap. De har anpassat sin verksamhet till olika åldrar från förskolebarn upp till gymnasiet. Det vi anser var bra är att barnen själva får gå runt och utforska de olika ämnesområdena samt att de kan få undervisning kring ett visst tema.

Vi anser att Balthazar kan vara ett bra hjälpmedel för oss förskollärare inför våra framtida projekt på förskolorna. Efter vi vart där så hade vi önskat att detta besök hade kommit tidigare då man fick mycket nya tips och idéer som vi hade kunnat använda oss mer av ute under våra 5 VFU dagar i denna kurs.

Det fanns mycket att upptäcka och utforska även om man är vuxen!

Vad har hjärnan för uppgift?

Hjärtat och dess funktion

Nathalie är på väg in i Gruv hissen, mycket spännande men lite läskigt var det allt.

Här gäller det att gå på gå-bandet för att få solen att lysa

Tema - Vatten, Åsa är inuti den stora jätte bubblan.

Tema - Vatten

Tema - vatten och mera bubblor, de yngsta barnens favorit station!
Gjord av: Grupp 1B

Balthazar besök


Den 13 april var vår grupp på besök på Balthazar Science Center. Vid detta besök var det ingen barngrupp där utan vi fick en genomgång själva utav en pedagog på Balthazar. Besöket var lärorikt och intressant men vi anser att detta besök hade platsat betydligt bättre i början på kursen. Vi anser att vi då hade kunnat få ut mer av besöket och kunnat få mer idéer inför vårt projekt. Även personalen på Balthazar tyckte att vårt besök låg lite fel i tid då vi berättade om att vi är i slutfasen av vårt projekt. Inför framtiden tror vi dock att vi kommer att ha nytta av det som Balthazars har att erbjuda och även åka på besök dit med våra barngrupper.

torsdag 12 april 2012

Lindas Utvärdering av fotosyntesen i Natur och Teknik på min VFU- Förskola
Planering
Jag och min basgrupp 1B hade bestämt oss för att genomföra ett projekt som handlar om fotosyntesen. Vi valde att utgå ifrån Lpfö 98 reviderad 2010 där två mål som vi hade i fokus var det att ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhåll­ningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet” samt att ”Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp”. Dessa mål har varit utgångspunkt till de aktiviteter som jag har gjort på förskolan.

Syfte
Syfet men den aktivitet som jag har utfört var att jag ville att barnen skulle få en uppfattning om vad fotosyntesen innebär och få en grundläggande kunskap om vad solen, koldioxid, vatten, klorofyll, druvsocker samt syre har för uppgift i fotosyntesen. Jag ville även kunna förmedla till barnen varför fotosyntesen är viktig för vår värld och kunna påverka barnens förståelse för fotosyntesen.

Frågeställningar
1. Visar barnen förståelse för Fotosyntesen?
2. Kan barnen koppla ihop Ärt- experimentet med Fotosyntesen?

Material
Dator, lamineringsmaskin, skrivare, sax, flanotavla, ärtor, vatten, hushållspapper, plastmuggar samt folio.

Metod
Till att börja med kommer jag att prata med barnen allmänt om vad solen gör för vår värld och sedan ta till vara på vad barnen har för frågor samt se hur deras funderingar rör sig. Efter detta kommer barnen få så gula ärtor i plastmuggar. Några av muggarna kommer att få stå ljust medans några andra kommer att slås in i folie. Att utföra detta experiment var för att vi ville att barnen skulle få en förståelse till varför solen är viktig för oss och vad den har för betydelse för alla de växter som finns. Under dessa fem dagar Vfu kommer flanosagan att presenteras för barnen lite då och då. I flanosagan kommer barnen i kontakt med begreppen, solenergi, koldioxid, klorofyll, vatten, druvsocker och syre. ”Förskolan skall sträva efter att varje barn visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” (Utbildningsdepartementet 1998, rev 2010).

Sista dagen på Vfu´n kommer vi att diskutera om vad som har hänt med ärtorna och till slut läsa flanosagan en sista gång dock kommer jag att välja att barnen själva ska stätta upp bilderna medans jag läser. Att använda mig av detta sätt är för att se om det har skett en utveckling och lärande hos barnen. 
Genomförande
Jag började med att samla de barn som skulle delta i experimentet, det blev sex barn som deltog i ärt-exprimentet som är fyra år gamla (födda 2007), vi började prata om vad vi skulle göra. Vi började med att skriva ut de bilder som skulle vara med i flanosagan, sedan fick barnen hjälpa till att klippa ut bilderna och laminera. Genom att barnen var delaktiga i detta moment får vi in teknik samt barnens finmotorik.  

När vi hade gjort klart allt material till flanosagan började jag ställa frågan, ”vad tror ni händer med de gula ärtorna”? Barn beskriver och tolkar naturvetenskapliga fenomen mot deras bakgrund av vardagserfarenheter som de har gjort G, Halldén, G, Jonsson, I, Karlefors och A, Vikström 2010). Efter att barnen hade fått funderat och svarat på frågan med givande svar började vi med att placera hushållspappret i muggarna och sedan placera de gula ärtorna mellan plastmuggens sida och hushållspappret efter det fuktade vi pappret och tänkte över de första muggarna med plastfolie. De andra plastmuggarna täckte barnen med ugnsfolie så att det skulle vara mörkt.  I förskolans läroplan Lpfö 98 rev 2010 står det att: ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och hur samtala om naturvetenskap” (Utbildningsdepartementet 1998, rev 2010).
Sedan var det dags att placera ut muggarna i fönstret men medans vi gjorde detta ansåg att ett av barnen att de muggarna som skulle stå mörkt skulle placeras i ett skåp. Så jag tyckte att jag skulle ta tillvara på hennes idé och lät henne prova detta.
Under tiden i dessa fem dagar har flanosagan upprepats några gånger för att barnen skulle få öka sin kunskap om fotosyntesen och sedan diskuterat om de olika delarna.  I förskolans läroplan Lpfö 98 rev 2010 står det att: ”Förskolan skall sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld” (Utbildningsdepartementet 1998 rev 2010).
Lek, kreativitet och lärande
Jag anser att jag fick med både lek och kreativitet då barnen fick välja hur muggarna skulle vara. Barnen tyckte att det var roligt med att kunna få plantera med papper och inte med jord. Det blev lekfullt enligt mig genom att barnen skapade själva fick skapa muggarna på de sätt som de ansåg var roligt. Vi har även lekt ”kalle klorofyll” som ska laga druvsocker som barnen tyckte var roligt. Genom att barnen skulle få plantera och utföra olika delar fick barnen på ett lekfullt och kreativitet sätt fundera och reflektera på vad som skulle hända med ärtorna. På den sista dagen valde jag att barnen själva skulle få sätta upp bilderna efter det jag hade läst anser jag att fick in lite lek för att de själv fick bestämma om vad som kändes rätt efter textens innehåll. Barnen visade stort intresse och ville göra om detta en gång till. Barnen försökte med egna initiativ vilja titta på bilderna och försöka sig på sagan på egna ben. Detta visade att det inte var den lättaste sagan med orden men barnen försökte sig på ett lekfullt sätt då sagan blev mer levande enligt mig.

Utvärdering
Barnen har kunnat följa ärtornas utveckling från första stadiet till att ärtan började gro och till sista bli grönt och kunnat uppmärksamma att ärtorna i de plastmuggarna som hade ugnsfolio runt sig hade börjat gro och växa men inte hade fått någon grön fin färg. Att barnen själva kunde uppmärksamma detta blev det något som vi började diskutera som ledde till att barnen kunde börja förstå varför vi behöver solens energi och vad flanosagan hade för budskap.    

När det gäller frågeställningarna om detta område som skulle besvaras anser jag att nu kan se att barnens förståelse för fotosyntesen kom fram på ett tydligt sätt enligt mig. Genom att barnen valde att själva kunna återberätta sagan har barnen visat att de vill förstå mer om fotosyntesen och själva kunna lära ut till andra. Och att barnen sedan kunde förstå varför växterna behöver solens energi för att kunna växa och bli gröna och fina.
Under denna period har jag fått ta del av barnens tankar och frågor. Barnen har även visat ett intresse och varit ivriga på vad som skulle hända med experimentet. Det jag har lärt mig utav detta är att barnen ska få upptäcka samt få lärdom om vad som har betydelse för världen och att barnen ska få tänka och reflektera på vad de har utfört.  Detta projekt kommer jag alltid bära med mig för att barnen visade att något som kan vara svårt inte behöver vara det utan att man kan göra det på ett roligt och kreativt sätt. Det var en utmaning att fånga barnens intresse och uppmärksamhet men lyckade enligt mig när barnen själva vill berätta för övriga som inte var med och att själva försöka berätta flanosagan. Ämnet i sig anser jag är viktigt för barnen. Att barnen får en grundsyn i detta ämne tror jag att världen kommer att se annorlunda ut om några år. Barnen behöver få en förståelse att man ska vara rädd om naturen och dess växter.

Helldén, Gustav (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 2. [dvs 1.] uppl. Stockholm: Liber

Utbildningsdepartement (1998 rev 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Regeringskansliet.