tisdag 31 januari 2012

Projekt - Fotosyntesen

Efter dagens föreläsning och lite prat i gruppen har vi nu bestämt oss.
Vi tänker arbeta med kretsloppet Fotosyntesen.


Vi skall få med de 4 begreppen som är grundläggande att kunna inom ämnet Naturkunskap & Teknik!

Energi

Materia

Liv

Teknik 

För att vi skall på ett enkelt sätt kunna förmedla Fotosyntesens kretslopp till barnen hade vi tänkt att gå tillväga på detta sätt: En Växt som placeras i en petflaska med ett lock/plast på (flaskan blir helt tillsluten). Sedan kommer projektet starta med att fråga barnen:

"Vad tror Ni händer med växten, om vi gör på detta sätt?"
Vi tror att Barnens reaktion när vi stoppar växten i petflaskan kommer bli "att växten i flaskan kommer att kvävas" . Luften måste ju ta slut?! 

Växten kommer vi följa ett par veckor framåt och barnen skall själva få reflektera över resultatet. Sedan kommer vi gå igenom varför växten överlever (Fotosyntesen).

Med en Petflaska och en växt kan man, förklara kolets och syrets “kretslopp” som blir i flaskan mer eller mindre ingående. 

Eftersom det sker ett ständigt syre- och koldioxidutbyte mellan växterna, och den omgivande luften, kommer dessa ämnen inte att ta slut! Det kommer ske en cirkulation i flaskan med vattnet. Därför "kvävs" inte växten! 

Så här tänker vi oss kring de 4 begreppen:
Energi - Solenergi
Materia - Jorden & Växten
Liv - Växten och mat
Teknik - Barnens får plantera vilket vi ser att vi får in tekniken då de får in olika tekniska hjälpmedel för att kunna fixa till glaset för att kunna plantera

Vi hoppas att vårt projekt blir spännande, roligt och lärorikt tillsammans med barnen.
Kom gärna med synpunkter om våra tankar och ideér kring projektet. Vi har mycket att lära oss men hoppas på att genomföra detta på bästa sätt vi kan och med ett resultat som vi kommer bli nöjda med.

Vi kommer att ha en utgångspunkt att barn skall lära sig att hantera sin omvärld för att bli goda samhällsmedborgare. För att nå dit skall förskolan arbeta efter läroplanen för förskolan.
"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen".

Vi har valt detta mål ur läroplanen för att barnen skall utveckla och få en förståelse för enkla naturvetenskapliga begrepp, naturens samband och olika kretslopp. Detta kommer påvisas i våra planerade aktiviteter på respektive förskola.




Skrivet av: Veronica och Åsa

fredag 27 januari 2012

Litteraturseminarium 2, 2012-01-27

Jämför metaforer och modelltänkande från Helldén, med det antropomorfistiska sättet att uttrycka sig hämtat från Thulin. Fördelar/nackdelar?
Vid det förra litteraturseminariet ansåg vi att Thulins resultat speglade ett antropomorfistiska var negativt. I boken ”Vägar till naturvetenskapens värld” anser vi att ett antropomorfistiska verkar mer positivt. Vi anser att det kan vara bra att använda sig av ett antropomorfistiskt uttryck för att på detta sätt kunna förklara för barnen på ett lättförståeligt sätt.

Vi frågar oss hur vi kan använda metaforer på ”fel” sätt?
Att använda sig av ”riktiga” termer tror vi är betydelsefullt för barnens fortsatt lärande, att de senare i livet kommer att få mer förståelse för det som de har hört om. Att göra lärandet för barnsligt är inte något positivt för barnen men termerna måste ändå förklaras för barnen på ett begripligt sätt så att det inte blir för svårt för dem.

Hur skall vi som förskollärare kunna koppla barnens tidigare erfarenheter till det som de visar intresse för just nu?
Vi anser att det är viktigt att visa barnen istället för att bara berätta ett teoretiskt perspektiv för barnen.

Visar barnen något intresse? Hur skall vi kunna få dem intresserade? Och hur skall vi kunna spinna vidare på det på bästa sätt om de visar intresse för? Läroplanen säger att vi skall erbjuda barnen naturkunskap, men hur skall vi göra det utan att det blir för styrt?
Vi som förskollärare måste ta vara på de tillfällen som vi får och inte se naturkunskap som något för stort och krångligt. Om vi inte vet svaret på någon fråga som vi får, bör vi svara barnet att vi kan ta reda på det och återkomma vid ett senare tillfälle.

Vilka begrepp behöver vi fördjupa oss i?
Som vi diskuterade på seminariet den 20 januari så tror vi inte alltid att vi har tillräcklig kunskap men vi kanske har gjort begreppet för stora? Är det därför vi tycker att det verkar vara så svårt? Efter Jörgens föreläsning (idag, 27 jan) anser vi att ”hans fyra begrepp”, energi, materia, liv och teknik, är något som vi kan ta fasta på och arbeta utefter och hålla oss till dessa och inte göra det svårare än vad det är.

Vi diskuterade att det är viktigt att vi försöker få barnen att förstå helheten/sammanhanget istället för bara en massa fakta och görande. Att ställa frågan varför till barnen ställs alldels för sällan i förskolans vardag och detta skall vi försöka tänka på i framtiden. Att vi som förskollärare försöker fånga deras tankar och kunna koppla det till tidigare erfarenheter.

Var i din verksamhet på förskolan kan barnet komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp?
Kompost, vattnet kretslopp, fotosyntesen, vattnet i kroppen som ett kretslopp och kroppens blodomlopp.

fredag 20 januari 2012

Litteraturseminarie 20/1-12

Följande frågor valde vi att diskutera på vårt seminarium efter att vi läst Thulins avhandling.
Vad innebär begreppet lärande?
Barn inhämtar kunskap, färdighet och de utvärderar/utvecklar sina förmågor. Barn lär av varandra och lär sig genom att (försöka) lära ut till någon annan. Barnen måste få fundera på sina funderingar i fred och inte störas av läraren, men sen få en ledande fråga som kan leda fram till kunskapen. En sådan fråga kan vara ”Vad tänker du där?” Läraren måste ta till vara på barnens tidigare erfarenheter. Man kan inte lära någon något utan personen måste lära sig själva. Om barnen visar intresse för något borde läraren anamma och skapar ett projekt/tema efter det. När kunskapen blir en del av barnen, är den erövrad. Variation är viktig.

Hur kan vi som blivande förskollärare förändra barnens attityder gentemot naturvetenskap och teknik? Är det för att det mestadels är kvinnor som arbetar i förskolan?
På sidan 21, i artikeln, står det att det bara är 15 % av tillfrågade pedagoger som har valt att prioritera naturvetenskap som ämne. Detta tror vi beror på att tekniken är mansdominerad och vi kvinnor anses inte vara lika bra på teknik. Handlar det om intresse och/eller kunskap? Läroplanen är förhållandevis ”ny” – naturkunskapen är alltså också ny inom förskolans värld vilket speciellt den äldre generationen eventuellt anse vara svårt och krångligt. Kanske för att de inte haft med sig naturvetenskapens och teknikens kunskap från början. Vi måste försöka se allt mer som en lek och att teknik inte behöver vara svårt. Vi som nyutbildade måste ta initiativ till att börja introducera detta mer på förskolorna. Vi behöver poängtera att det inte är svårt med teknik och att det inte är bara männen i samhället som gör tekniska saker, samt föra över denna kunskap till barnen.

Hur skall frågor formuleras för att det skall vara bra frågor? Hur skall man på bästa sätt lyssna på barnens frågor men ändå hålla sig till ämnet? Är arbetet för målinriktat och missas då barnens nyfikenhet?
Frågor behöver ställas med inlevelse samt vara öppna och intresseväckande. Om något barn ställe en fråga som inte hör till ämnet, måste vi som förskollärare kunna säga att vi tar det sen – för att kunna hålla fokus på ämnet. Det är viktigt att detta ”sen” verkligen blir av för att barnet inte skall känna sig ignorerat. Dessa frågor skulle kunna leda till att skapa nya teman. Det är viktigt att ta vara på barns funderingar och tankar och anamma deras nyfikenhet.

Röstläge? Variation?
Thulin verkar vara negativ till att använda sig av lekröst vid aktiviteter med barn. Vi håller inte riktigt med utan anser att variation i röstläge kan vara bra för att förstärka en information eller fånga barnens uppmärksamhet. Vi har sett att pedagoger kan föreslå olika aktiviteter/kläder med olika röstläge, en positiv och en negativ läge, vilket leder barnen till vad de skall välja. Antropomorfistiskt uttryck tycker vi kan bli för mycket/för barnsligt vilket kan tappa det naturvetenskapliga fokuset.

Samlat omdöme? Vad gav artikeln oss?
Vi tyckte att artikeln var lätt att förstå samt att språket var lättförståeligt Vi anser att Thulin var lite negativ till saker, utan att förklara sig till exempel vad som är en ”bra” fråga att ställa till barn. Vi håller inte alltid med henne i detta.  

//Basgrupp 1A och 1B

onsdag 18 januari 2012

Välkomna!!

Vi önskar er välkomna till Basgrupp 1 blogg om naturkunskap och teknik i förskolan. Här kan ni följa våra seminarier men även vårda grupp diskussioner under flikarna Basgrupp 1A o 1B.

Vi som deltar i denna blogg är Hanna Ljungberg, Elisabet Alpsten, Beatrice Johansson, Ellinor Pettersson, Linda Hilding, Natalie Milcovic, Veronica Widsing och Åsa Lundberg.

Hoppas att ni vill följa vår resa till mer kunskap om naturkunskap och teknik i förskolan.

Basgrupp 1B

Här kan nu följa basgrupp 1B olika diskussioner. Vi som deltar i denna grupp är Linda Hilding, Natalie Milkovic, Veronica Widsing och Åsa Lundberg

Basgrupp 1A

Här kan ni följa basgrupp 1A diskussioner. Vi som deltar i denna grupp är Ellinor Pettersson, Elisabet Alpsten, Hanna ljungberg och Beatrice Johansson.

Seminarier

Här kan ni följa våra seminarier