Jämför metaforer och modelltänkande från Helldén, med det antropomorfistiska sättet att uttrycka sig hämtat från Thulin. Fördelar/nackdelar?
Vid det förra litteraturseminariet ansåg vi att Thulins resultat speglade ett antropomorfistiska var negativt. I boken ”Vägar till naturvetenskapens värld” anser vi att ett antropomorfistiska verkar mer positivt. Vi anser att det kan vara bra att använda sig av ett antropomorfistiskt uttryck för att på detta sätt kunna förklara för barnen på ett lättförståeligt sätt.
Vi frågar oss hur vi kan använda metaforer på ”fel” sätt?
Att använda sig av ”riktiga” termer tror vi är betydelsefullt för barnens fortsatt lärande, att de senare i livet kommer att få mer förståelse för det som de har hört om. Att göra lärandet för barnsligt är inte något positivt för barnen men termerna måste ändå förklaras för barnen på ett begripligt sätt så att det inte blir för svårt för dem.
Hur skall vi som förskollärare kunna koppla barnens tidigare erfarenheter till det som de visar intresse för just nu?
Vi anser att det är viktigt att visa barnen istället för att bara berätta ett teoretiskt perspektiv för barnen.
Visar barnen något intresse? Hur skall vi kunna få dem intresserade? Och hur skall vi kunna spinna vidare på det på bästa sätt om de visar intresse för? Läroplanen säger att vi skall erbjuda barnen naturkunskap, men hur skall vi göra det utan att det blir för styrt?
Vi som förskollärare måste ta vara på de tillfällen som vi får och inte se naturkunskap som något för stort och krångligt. Om vi inte vet svaret på någon fråga som vi får, bör vi svara barnet att vi kan ta reda på det och återkomma vid ett senare tillfälle.
Vilka begrepp behöver vi fördjupa oss i?
Som vi diskuterade på seminariet den 20 januari så tror vi inte alltid att vi har tillräcklig kunskap men vi kanske har gjort begreppet för stora? Är det därför vi tycker att det verkar vara så svårt? Efter Jörgens föreläsning (idag, 27 jan) anser vi att ”hans fyra begrepp”, energi, materia, liv och teknik, är något som vi kan ta fasta på och arbeta utefter och hålla oss till dessa och inte göra det svårare än vad det är.
Vi diskuterade att det är viktigt att vi försöker få barnen att förstå helheten/sammanhanget istället för bara en massa fakta och görande. Att ställa frågan varför till barnen ställs alldels för sällan i förskolans vardag och detta skall vi försöka tänka på i framtiden. Att vi som förskollärare försöker fånga deras tankar och kunna koppla det till tidigare erfarenheter.
Var i din verksamhet på förskolan kan barnet komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp?
Kompost, vattnet kretslopp, fotosyntesen, vattnet i kroppen som ett kretslopp och kroppens blodomlopp.
Inte för att det gör livet lättare, men det är bra att ni insett att samma sak kan ses utifrån två olika perspektiv, beroende på hur och i vilka sammanhang vi använder dem. Angående att använda metaforer på fel sätt; är inte basfaktan relevant då blir blir inte heller metaforen relevant och som ni skriver så finns det ingen anledning att göra det för barnsligt. Utgå från barnet.
SvaraRaderaJag funderar lite över er 3:e fråga; kan det inte vara så att det är just erfarenheterna som är grunden för barnens intresse?
Tänk på att de två orden "tror du" i samband med en varför-fråga, öppnar upp för barnens egna tankar och uppfattningar. En direkt varför fråga kan annars kräva ett konkret svar, som barnet kanske inte har.
Det känns positivt att läsa era redovisade insikter om "att ta vara på de tillfällen vi får", "att utgå från de 4 begreppen gör ämnena mer greppbara" samt att ni tydliggöra vikten av att koppla det de upplever till tidigare
erfarenheter.
Ni har räknat upp några områden där barnen kan möta naturvetenskapliga begrepp (mest natur/biologi); fortsätt att leta även inom ämnesområdena fysik och teknik.
Angående fråga tre så tror jag som du skriver Anna-Stina. Ju mer erfarenhet och kunskap barnet har om en viss aktivitet ju mer intresserade blir barnen ofta att kunna utveckla sina kunskaper mer om ett speciellt område.
SvaraRaderaFör att få in teknik och fysik i förskolan så kan man göra olika expriment. Man kan arbeta med magnetism, flyta och sjunka eller tyngdkraften. Varför inte använda oss av miljön ute nu när vi har snö. Fråga barnen varför går det fortare att åka pulka på snö än gräs?? Här får man in friktionen. Så det finns mycket teknik att arbeta med i förskolan.
Radera