Min handledare är positiv!

Berättade för min handledare smått om vårt projekt och vad det handlade om.
Fick en positiv reaktion och arbetslaget ser verkligen fram emot uppgiften.
Sa dock att upplägget inte är helt färdigställt än och hon vill ha mer infromation
direkt när vi är klara med planering för hon är nyfiken.

Känns bra när arbetslaget gillar det man tänker göra med barnen. :)

Ett test innan vi provar i verksamheten.

Vi börjar med att såga itu en pet flaska.

Pojken fyller flaskan med jord.

Flickan planterar blomman i pet flaskan.

Pojken vattnar växten innan flaskan stängs.

Pojken tejpar ihop flaskan

Flickan hjälper också till att tejpa.

Så här blev resultatet.

Medans barnen planterar blomman så diskuterar de om blomman kommer överleva eller dö i flaskan. Flickan tror blomman kommer dö i flaskan för den kommer inte få något vatten. Pojken tror blomman kommer och bli stor i flaskan så flaskan kommer att går sönder. Så nu återstår det att se vad som händer med blomman i flaskan.

Tips som vi kan använda i vårt tema

Jag satt och tittade lite på vad man skulle kunna använda för att kunna berätta om fotosyntesen för barnen. Det jag hittade var en liten sång men även en berättelse. Detta är kanske något som vi skulle kunna använda oss av?

Sången: Skulle vi kunna använda oss inom ämnet klorofyll. Detta skulle kunna passa bra under lärandetillfället för att få in ytterligare en dimension på det hela.

Kalle Klorofyll melodi: O, my darling
1. Lilla bladet, lilla gröna, det är en fabrik så bra.
Utan rök och utan avgas, vi är glada att den ha.

2. Han som jobbar i fabriken heter Kalle Klorofyll.
Han ger trädet av sin näring, och av syre luften fylls.

3. I fabriken finns receptet och det låter ju som så,
tag en nypa utav solsken, luft och vatten fylles på.

4. Vi kan koka, vi kan röra, vi kan baka om vi vill
men från bladet får vi maten, som vi sedan blandar till

5. För i bladet där finns Kalle, våran Kalle Klorofyll.
Det är han som har receptet på hur meten kommer till.

Jag hittade även denna berättelsen.
Man kan säga att växterna gör sin egen ”mat” genom fotosyntesen. Ett enkelt sätt att förklara fotosyntesen är att använda liknelsen med kocken Klorofyll. Berätta för barnen att i varje blad finns det en kock som lagar mat med ingredienserna vatten och luft (koldioxid) på sin spis solen. Maten som han lagar är olika sorters socker. Kocken får rester över i köket som slängs ut i igen och det är syret. På hösten så stänger köket när alla bladen ramlar av. Spela teater för de yngsta barnen om hur fotosyntesen går till och låt barnen möta kocken Klorofyll i skogen eller på ängen blad alla växterna. Låt eleverna få smaka på olika sorters socker som kocken har lagat, till exempel strösocker, skivade morötter, palsternacka, potatis salladsblad. Prata med dem om att det finns olika sorters sockerarter. De äldre eleverna kan göra egna teaterpjäser om kocken Klorofyll och fotosyntesen.

Val av naturfenomen

Efter vidare funderingar kring vårt arbete med känsel har vi bestämt oss för att göra ett känselmemory. Syftet med uppgiften är att försöka få barnen att fundera kring vår känsel. I Läroplanen för förskolan står det att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”.

Vi planerar att utföra vårt känselmemory på följande sätt:

Vi har tänkt lägga liknande saker, med samma yta, i två icke genomskinliga påsar. Barnen skall sedan få stoppa ner en hand i varje påse och försöka hitta två saker som känns likadant. Exempel på saker i påsarna skall vara något mjukt, hårt och spetsigt och att sakerna skall vara i kontrast till varandra för att barnen skall kunna känna skillnad. Det är i det här momentet som vi anser att vi tar hänsyn till kreativitet och lek. I Läroplanen för förskolan står det att barnens lek är viktig för deras utveckling och lärande.

Vi har även funderat på att använda oss av en hårfön för att baren skall få känna skillnad på varm och kall luft. Ytterligare ett moment för att få barnen att känna skillnader är att vi skall ”peta” på barnen på olika ställen på kroppen med en tandpetare. 

Frågor att ställa till barnen innan och/eller under tiden vi genomför vår uppgift.

·         Vad är känsel?

·         Varför tro du att vi känner varmt och kallt?

·         Hur känns det? (när vi blåser varm och kall luft)

/Basgrupp 1A

Ett test innan det är dags att gå ut i verksamheterna och prova.

Blomman placeras dock inte i en petflaska utan i en vas.

Sedan sätter vi på plastfolie och ett gummiband runtom. Vi ska nu följa blommans liv inuti vasen och se om den verkligen överlever där inne.

Flickans reaktion blir:

- Hmm, mamma jag tror blomman kommer dö där inne!

Flickan funderar "vad kommer hända?"

Blomman läggs ner i vasen.

 

Spännande, vi får se hur det utvecklar sig..

Våra första funderingar.

Vi bestämde oss ganska snart för att arbeta med något av våra fem sinnen. Eftersom vi har många yngre barn på våra Vfu-förskolor valde vi att arbeta med känsel. Då det känns okej att arbeta med tillsammans med de lite yngre barnen.

Vid första tillfället har vi bollat en massa idéer om hur vi skulle kunna arbeta med känsel, en del idéer kanske inte alls är relevanta medan någon annan idé kan säkert vara nått vi tar fasta på.
Detta är exempel på hur våra tankar gått:

•    Känna på olika föremål utan att se dem. T.ex. ris, mjukt gosedjur, en pärlbricka, spetsen på en penna, kladdig färg, kall sten, sandpapper.
•    Peta en tandpetare (eller dylikt) på olika ställen på kroppen för att se om det känns olika på olika ställen.
•    Fylla ballonger med olika material och sedan känna på dessa.
•    Känna på kall och varm luft (t.ex. med hårtork).
•    Känna på kallt och varmt vatten samt is och vattenånga.
•    Göra ett känselmemory

Vi har tänkt utgå från de fyra begreppen som förknippas med naturvetenskap:
Materia
Energi
Liv
Teknik

Litteraturseminarie 3/2-12

Vad är styrkan i det teoretiska perspektiv som Fleer ha valt? Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie? Författaren har valt ett sociokulturellt perspektiv. Styrkan i detta perspektiv, som vi fann, är barns förståelse för vardagliga begrepp. Vi håller med Vygotskilj när han anser att barn skall lära sig naturvetenskapliga begrepp skall det ske i ett vardagligt sammanhang för att underlätta samt lättare skapa förståelse. Barn måste kunna förstå meningen med det som de skall lära in för att kunna koppla det till sin egen erfarenhet. Förståelsen kan ses som ett resultat av interaktionen av omvärlden. Vi anser att författaren skulle kunna använda sig av det som Dewey står för – ”Learning by doing”, vid till exempel experiment.

Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp?
Vi anser att det är viktigt att sätta begrepp på vardagliga ting för framtida inlärning. Det kan vara lättare för barn senare i livet om de redan har hört begreppet tidigare även om de inte har fått full förståelse för det då, får de lättare ett sammanhang. Enligt Fleers studie är det viktigt att barn får vardagliga upplevelser som benämns med vetenskapliga begrepp för att inte bara koppla det till vardagliga händelser och på så sätt missar det vetenskapliga.

Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen?
Att vi skall använda oss utav både vardagliga och vetenskapliga begrepp för att barnen skall få en vidare förståelse i framtiden. Att vi skall försöka utgå ifrån barnen intresse och lyssna på de frågor som barnen ställer samt att försöka vara pålästa på ämnet och på så sätt kunna svara på deras frågor.

Hur kan vi förstå resultatet?
Vi har förstått av resultatet att vi skall försöka ta vara på de möjligheter som ges i vardagen och att återigen poängtera vikten av begreppsbildning. Lekfullt lärande är av vikt även i naturvetenskapliga sammanhang.

På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion det utifrån de resultat som presenteras i studien?
Vi tycker att det är viktigt att material för naturvetenskap finns tillgängligt och att verksamheten och dess miljö ska vara utmanande med mycket att uppleva och upptäcka för barnen. Att vi skapar en miljö och möjligheter för barnen att visa intresse och vilja lära. Att kunskapen om naturvetenskap skall få större förståelse i förskolan och att ”inte göra det för svårt”. Ta tillvara på barnens frågor och funderingar för att sedan använda det vid experiment som ger barnen konkreta upplevelser vilket är viktigt för deras lärande. Och något som vi tycker är viktigt att utveckla i förskolans verksamhet är att ge barnen tid till undersökande och fundering.