- Har vi fått med allt i bloggen? eller är det något som vi behöver tillägga?
- Vad bör vi ha med på redovisningen och är det något speciellt vi behöver tänka på?
måndag 9 april 2012
Inför handledning - Basgrupp 1A
Inför handledningen har vi lite frågor:
Teknikens Historia
Tekniken är betydligt äldre än den systematiserade
naturvetenskapen menar Ginner & Mattson (2010) på i sin bok ”Teknik i
skolan”. Ofta uttrycks naturkunskap och teknik som ett sammansatt ord ”naturvetenskapåteknik”
precis som att naturvetenskapen skulle vara det ordnade och det överordnade
begreppet. Detta stämmer alltså inte med det historiska perspektivet, då tekniken
är ett betydligt äldre begrepp (Ginner & Mattson, 2010).
Teknik kommer från det grekiska
ordet techne som betyder konst eller konsthantverk. Den tekniska
kunskapstraditionen har utvecklats från början av praktiska verksamma kvinnor
och män. De har inte lämnat efter sig några skriftliga beskrivningar på sina
upptäckter utan de har prövat sig fram och utvecklats genom sina misslyckanden
(Ginner & Mattsson, 2010).
Nyttjande av teknik
innebär alltid en överföring av energi. Det finns många olika definitioner av
"teknik". Marshall McLuhan menar att
teknik är en förlängning av biologiska, evolutionärt framväxta funktioner hos
människan, både materiellt och kommunikationsmässigt. Men det finns
definitioner där teknik-begreppet inte enbart är kopplat till människan.
Exempelvis Hornborg definierar teknik som en strävan att övervinna
begränsningar i tid och rum, vilket alltså även kan appliceras på andra arter
och på maskiner. Läran om teknik kallas teknologi (http://sv.wikipedia.org/wiki/Teknik).
Natur & Teknik på min VFU!
Vi är övertygade om att förskolan spelar en viktig roll när
det gäller att grundlägga en lärandeprocess inom den naturvetenskapliga
allmänbildning och den ekologiska förståelsen för vår värld som vi just nu
anser är viktigare än någonsin (Hellden, mfl, 2010). Därför är det upp till oss
blivande pedagoger att påverka de pedagoger som just nu arbetar i förskolan och
som inte har fått förståelsen för hur viktiga dessa ämnen faktiskt är.
Pedagogerna på min VFU förskola har blivit ”oroliga”
över den nya reviderade läroplanen där det tydligt står att förskolan skall bidra
med att barnen skall utveckla sin förmåga att bygga,
skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98
rev. 2010). Men vad pedagogerna inte har vetskap om på dagens förskola
är att just tekniken finns överallt, bara man vet vad det är man letar efter.
Vad jag har kunnat se på min VFU plats arbetas det
mycket med teknik, Fast de själva inte vet om det? Så är det nog tyvärr på de
flesta ställen. De tänker inte på att barnens sätt att hantera viss material
som lego, pappersrullar, klippa, klistra och montera grejer hör till just ämnet
Teknik.
Jag påvisade personalen flera gånger då jag ansåg att
barnen faktiskt visar stor förmåga att hantera teknik på förskolan, det måste
inte handla om att ett barn monterar och kopplar ihop en grej som en ficklampa.
Teknik kan vara så mycket mer. Personalen är flitiga med att använda förskolans
over-head apparat och gör det gärna för att just barnen har visat intresse för
den, där kan jag se tekniken och framförallt att de ser till barnens intresse
då det är lättare att fånga barnens engagemang. Likaså när barnen vill ha disco
och de släcker lampan och sätter på discoljus i taket, och barnen upptäcker
kontrasten mellan ljust och mörkt, detta är självklart också teknik.
Naturen används flitigt på min VFU-förskola, de går
till skogen i olika grupper flera dagar i veckan. I skogen gör de olika
upptäckter, de pratar om Hållbar Utveckling där barnen får möta skogsmulle som
visar hur naturen och dess omgivning ska skötas om. De sår växter och frön och får se dem växa
och till vilket syfte. Med min introduktion av fotosyntesen kommer det nu
arbetas mer med just solen och dess energi nu fram i vår. Naturen ligger
personalen varmt om hjärtat och det märks att de vet vad de pratar om när det
gäller ämnet Natur.
Referenser
Ginner, T. &
Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2010).
Skolverket. (2010).
Helldén, Gustav (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning. 2. [dvs 1.] uppl. Stockholm:
Liber
Utbildningsdepartementet (1998/Rev2010). Läroplan för förskolan
Lpfö 98. Rev.2010. Stockholm: Regeringskansliet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Teknik
(Hämtad 2012-04-09)
Inlagt av: Veronica Widsing
söndag 8 april 2012
Teknik i förskolan.
Teknikens historia.
Teknik är en sammanfattande benämning på människans metoder för att kunna tillfredsställa sina önskningar genom att kunna använda fysiska föremål för att kunna öka sin levnadsstandard. Det är tack vare tekniken som vi människor kan leva i norden, i vårt kalla klimat. Utan oss människor så skulle det inte kunna finnas någon teknik då det är vi som använder den och utvecklar den och dess användningsområden. Det finns olika definitioner av begreppet teknik. Man kan se metoder för att tillfredsställa ett behov, vilket vi använder oss utav för att vi vill kunna ha det bättre. Metoder för att behärska vår natur vilket innebär at tvi använder oss utav naturens tillgångar. Den sista är att vi bearbetar råmaterial i syfte att kunna öka användbarheten.
Nästan alla tekniska föremål är uppgjorda av stora system som utgör delsystem (Ginner & Mattsson, 1996). Detta system finns också på förskolan, som elsystemet, där de små delsystemen är lampor och element osv. Maten är också ett delsystem som utgör ett större system. Nu för tiden är kunskaper om hur mat framställs okända för barn och ungdomar. Till första hälften av 1900-talet var detta vardagskunskaper för alla. Slutet av 1700-talet började maten bli industriell produktion i stället för att få maten direkt från gårdar. Om man genomför i början av 1900-talet med idag har ett ganska avancerat system utvecklas, med många delsystem, kring att få mat i magen(Ginner & Mattsson, 1996).
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Regeringskansliet, Stockholm
Teknik kommer från det grekiska ordet techne vilket betyder konst eller konsthantverk. Men vad är då teknik? Ginner och Mattsson (2010) skriver att ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process.” (s.22). Teknikens historia är lika lång som människans men man skulle kunna säga att den till och med är äldre eftersom att djur har kunnat utnyttja enkla redskap eller bygga byggnader och konstruktioner. Exempel på detta är att bävrar bygger sina hyddor, spindlar spinner sina nät. Dock finns det vissa skillnader mellan djuren och människorna. Hos djuren styrs dock detta det främst av ett genetiskt nedärvt beteende. Medans vi människors användning av teknik är däremot ett inlärt beteende samt en del av den kulturella traditionen. Om man tittar tillbaka till de tidiga jägar- och samhällenas teknik bestod av redskap av sten, trä samt ben. Det kunde vara flätade korgar för att kunna samla och bevara födan i.
Teknik är en sammanfattande benämning på människans metoder för att kunna tillfredsställa sina önskningar genom att kunna använda fysiska föremål för att kunna öka sin levnadsstandard. Det är tack vare tekniken som vi människor kan leva i norden, i vårt kalla klimat. Utan oss människor så skulle det inte kunna finnas någon teknik då det är vi som använder den och utvecklar den och dess användningsområden. Det finns olika definitioner av begreppet teknik. Man kan se metoder för att tillfredsställa ett behov, vilket vi använder oss utav för att vi vill kunna ha det bättre. Metoder för att behärska vår natur vilket innebär at tvi använder oss utav naturens tillgångar. Den sista är att vi bearbetar råmaterial i syfte att kunna öka användbarheten.
Nästan alla tekniska föremål är uppgjorda av stora system som utgör delsystem (Ginner & Mattsson, 1996). Detta system finns också på förskolan, som elsystemet, där de små delsystemen är lampor och element osv. Maten är också ett delsystem som utgör ett större system. Nu för tiden är kunskaper om hur mat framställs okända för barn och ungdomar. Till första hälften av 1900-talet var detta vardagskunskaper för alla. Slutet av 1700-talet började maten bli industriell produktion i stället för att få maten direkt från gårdar. Om man genomför i början av 1900-talet med idag har ett ganska avancerat system utvecklas, med många delsystem, kring att få mat i magen(Ginner & Mattsson, 1996).
Teknik på min VFU förskola.
På min VFU förskola så använder man sig dagligen av teknik. De använder sig av spisen, kaffe kokare, vatten kokare, dator, skrivare m.m. Teknik finns överallt, på förskolan finns den till exempel i form av olika redskap som barnen kan använda sig av. Det gäller inte enbart den tekniska utrustningen så som datorer, skrivare och kamera. Torkskåpen är också teknik. Teknik är ett brett begrepp och enligt Ginner och Mattsson (1996) så är teknik allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov. I Läroplanen för förskolan står det att barnen ska utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98 rev. 2010). Barnen får sitta vid datorn där de kan skriva ut målarbilder men även skriva. Sedan finns det annan teknik som barnen och personalen använder sig av utan att egentligen varken pedagoger eller barn tänker på det. Detta kan vara saker som en vanlig penna och dess teknik.
Vid på och avklädning använder barnen sig av olika tekniker för att lättare kunna klara sig själva. Det finns redskap som underlättar när barnen ska få av sig skorna (vet inte vad denna kallas, en ställning i trä där barnen sätter i hälarna på skorna för att lättare kunna dra dem av sig) samt skohorn för att lättare få på sig skorna. När barnen är ute så har de ibland hjälp av tekniken i till exempel sandlådan då de använder sig av små grävmaskiner för att kunna göra stora hål snabbt. Efter uteleken är det dags för barnen att tvätta händerna, detta görs med tvål och vatten, tvål som de får genom en tvålpump och vatten som kommer ur kranen vid handfatet, även detta är teknik. Olika former av bygg och konstruktionsmaterial är populärt på förskolan, både hos pojkar och flickor. Att pärla och göra halsband, aktiviteter där den finmotoriska tekniken övas, utförs på min avdelning nästan enbart av flickor. Pojkarna ägnar sig hellre åt att "ploppa" eller pussla, vilket också flickorna gärna gör. Om man bara har ögonen öppna så ser man teknik överallt.
Vid på och avklädning använder barnen sig av olika tekniker för att lättare kunna klara sig själva. Det finns redskap som underlättar när barnen ska få av sig skorna (vet inte vad denna kallas, en ställning i trä där barnen sätter i hälarna på skorna för att lättare kunna dra dem av sig) samt skohorn för att lättare få på sig skorna. När barnen är ute så har de ibland hjälp av tekniken i till exempel sandlådan då de använder sig av små grävmaskiner för att kunna göra stora hål snabbt. Efter uteleken är det dags för barnen att tvätta händerna, detta görs med tvål och vatten, tvål som de får genom en tvålpump och vatten som kommer ur kranen vid handfatet, även detta är teknik. Olika former av bygg och konstruktionsmaterial är populärt på förskolan, både hos pojkar och flickor. Att pärla och göra halsband, aktiviteter där den finmotoriska tekniken övas, utförs på min avdelning nästan enbart av flickor. Pojkarna ägnar sig hellre åt att "ploppa" eller pussla, vilket också flickorna gärna gör. Om man bara har ögonen öppna så ser man teknik överallt.
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Regeringskansliet, Stockholm
Utbildningsdepartementet (1998/Rev2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Rev.2010. Stockholm: Regeringskansliet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Teknik (Hämtad 2012-03-06)Publicerat av: Åsa Lundberg
onsdag 4 april 2012
Ord
Vulkanism
För att vulkanism ska
upphöra krävs att de systemen som får magman att tränga upp ur jorden upphör.
Om de tektoniska plattorna slutar att röra på sig så får vi inga divergerande
eller konvergerande plattzoner, och det är ju främst vid dessa som vi har
vulkanism. Men för att få plattorna att sluta röra sig skulle det krävas enorma
förändringar i jordens inre. Idag ”flyter” ju litosfären med dess plattor på
den mer vätskelika astenosfären. På något sätt måste astenosfären bli mer fast
och förhindra att plattorna rör sig. Och för att astenosfären ska bli fast krävs
att temperaturen sjunker. Och det är faktiskt så att temperaturen i jordens
inre sjunker, detta på grund av ”bränslet” inte räcker hur länge som helst.
Värmen kommer från radioaktivt sönderfall och det har en halveringstid på mer
än 1 miljard år. Så det kommer att ta mycket lång tid innan jorden kyls av så
pass mycket att de tektoniska plattorna slutar att röra på sig! Men när det
sker så kommer det dels inte finnas några divergerande eller konvergerande
plattgränser där vulkanism kan uppstå, dels så skulle det inte finnas någon het
magma som kan ”driva” vulkanerna.
Pangea
För 225 miljoner år
sedan bildades den stor landmassa runt ekvatorn som kallades Pangea, en så
kallad superkontinent. Det sägs att Pangea sträckte sig brett på ekvatorn och
från pol till pol. När Pangea uppstod bildades det flera berg som fortfarande
finns kvar, till exempel Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien. Pangea skulle
sedan dela sig i 7 delar, så kallade tektoniska plattor som långsamt rörde sig
ifrån varandra.
Istiden
En istid är en period i
jordens historia då klimatet är kallare och stora landområden därför har blivit
täckta med is. Termen kan både syfta på en nedisning(exempelvis den senaste
istiden Weichsel) och på en längre tidsperiod med flera nedisningar. Inlandsis
kallar man det när hela terrängen är täckt av is och bara enstaka bergstoppar
sticker upp ur isen. Till skillnad från en glaciäris bör inlandsisen sträcka
sig också utanför fjällkedjorna och tillväxa oberoende av dem. Det har
inträffat flera nedisningar under jordens historia. De äldsta spåren av istider
är 2,4 miljoner år gamla. Under de senaste 600 000 åren har vi haft tre istider
(Elster, Saale och Weichsel) med mellanistider som varat i ungefär 15 000 år
(vi lever troligen i en mellanistid idag). Det är Weichselistiden vi i
allmänhet avser då vi pratar om ”istiden”. Den inleddes för 115 000 år sedan
och avbröts några gånger av varmare perioder. För 22 000 år sedan nådde isen
sin största utbredning och för 10 000 år sedan hade isen nästan helt smält
bort. Stora inlandsisar omformar det befintliga landskapet och lämnar efter sig
spår i form av isräfflor och sediment som avlagras i samband med framryckningen
och isavsmältningen, till exempel morän och varvig glaciallera. Vi kan kanske
se spår av de senaste tre istiderna i naturen, men spåren från den allra
senaste istiden ser vi överallt.
// Natalie
Källor
www.ne.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
Sökord : istiden, pangea och Vulkanism
tisdag 3 april 2012
Teknik på min VFU-plats
Teknikens historia
Teknik är ett ämne som har funnits väldigt länge, lika länge som människor har funnits. Vi människor är inte som djur som klarar av att fånga sitt byte/mat själva utan vi behöver ha tekniken till hjälp i många olika seenden. Om det inte skulle finnas några människor skulle det inte finnas någon teknik, då det bara är vi människor som använder oss utav tekniken. Tekniken förs hela tiden framåt och utvecklas på grund av vår nyfikenhet, förändringar i naturen mm. Teknik kan förklaras med begreppet: know how- hur man skapar och använder saker och ting för att tillfredställa ett behov. Ordet teknik kommer ifrån grekiskan (Techne) och betyder konst/slöjd. Här är några olika definitioner av begreppet teknik:
Metoder för att tillfredställa ett behov (vi vill ha det bättre).
Metoder för att behärska naturen (vi vill använda oss av naturen).
Metoder för att bearbeta råmaterial i syfte att öka användbarheten.
Min VFU-förskola
På förskolan där jag har min vfu arbetar de en del med tekniken men de skulle helt klart kunna göra det mer enligt mig. De låter till exempel barnen sitta vid datorn som de har inne på avdelningen, där får barnen spela spel eller sitta och skriva. Barnen har också vid några enstaka tillfällen fått fota med kameran själva. Sedan använder dig sig utav vardagsföremål så som, brödrost, telefon, lampor, skrivare mm. Detta är dock föremål som nästan alltid används av de vuxna och inte av barnen på förskolan. Det finns oftast väldigt mycket saker i förskolan som används ofta men personalen tänker inte på att de har med teknik att göra. Som t.ex. en penna, den är skapad med hjälp av en teknik. Eftersom teknik inte används eller pratas så mycket om på de flesta förskolor (egen erfarenhet) så blir barnen väldigt intresserade och nyfikna när vi väl tar upp ämnet och gör någon aktivitet med teknik. Detta är något som borde tas om hand, barnens intresse. Det går att utveckla aktiviteterna väldigt mycket. Jag tror att det saknas tillräckligt med kunskap hos pedagogerna vilket resulterar i att de väljer att inte arbeta så mycket med teknik. Något som man är osäker på väljer man oftast bort. Detta är något att försöka ändra på bland personalen på förskolorna, att skapa mer kompetens inom teknik.
När barnen fick ta kort med kameran var det meningen att de skulle få se på korten de hade tagit, på datorn efteråt och även berätta om vad de hade tagit kort på. Tyvärr så fungerade inte det programmet som visar bilderna just då. Detta är något som jag tycker är tråkigt, det lilla som personalen oftast använder sig utav datorn, då funkar det inte ens. Något som är positivt är i alla fall att de på min vfu-plats fick några nya bärbara datorer nyligen. Med en bärbar dator kan barnen få komma undan lite medans de sitter vid datorn vilket jag tycker är bra att kunna göra ibland.
Litteratur
http://www.ne.se/teknikens-historia (Hämtad 2012-04-03)
Föreläsning med Anna-Stina Ahlrik. Högskolan i Skövde (2012-01-21)
Föreläsning med Jörgen Dimenäs. Högskolan i Skövde (2012-01-27)
Teknik på min VFU-förskola.
Teknik kommer
från det grekiska ordet techne som
betyder konst eller hantverk. Teknik är en sammanfattande benämning på alla
människans metoder för att kunna tillfredsställa våra önskningar genom att
använda fysiska föremål och öka vår levnadsstandard. Det är tack vare tekniken
som vi kan leva här i Norden i vårt förhållandevis kalla klimat. För att lättare
förstå teknik sätts ibland orden ”Know how” framför. Teknik är alltså en slags
benämning på hur vi skapar och
använder föremål för att tillfredställa ett behov. Det som driver teknikens
utveckling är ofta människans behov av att något skall gå snabbare och/eller
lättare samt vår nyfikenhet. Teknik är ett redskap som gör att vi kan erövra
världen bättre, bli starkare och bli bättre tänkare. Vid nyttjande av teknik
innebär alltid en överföring av energi.
Teknik är ett
mycket gamalt ämne och det ämne som vi kan förklara bäst, då det är människan
som har skapat ämnet teknik. Naturkunskap, till skillnad från teknik, är något
mer svårförklarat då det handlar om förståelse av till exempel naturlagar.
Vid första
anblicken av min VFU-plats skulle jag säga att de inte använder sig av teknik
överhuvudtaget. Detta påstående skulle jag grunda mig på att de inte använder sig
alls av dator, Ipad eller dylikt tillsammans med barnen. Personalen använder
sig av datorn någon gång när barnen inte är inne på avdelningen men även detta
är ytterst lite. Men, vid en närmare inblick och insyn, på verksamheten ser jag
att teknik förekommer i vardagen. Till frukosten på avdelningen använder de sig
av brödrost, kaffebryggare och vattenkokare. Telefonen används självklart men
även kamera och lamineringsmaskin används ibland. Frågar barnen om hur dessa
apparater fungerar så försöker personalen förklara så gott de kan men det är
ingen kunskap som de förmedlar till barnen på ett strukturerat sätt.
Min handledare
på min VFU säger att de inte arbetar med naturvetenskap och/eller teknik som
specifikt ämne (det gör de inte med något ämne). De försöker istället anamma barns
frågor och funderingar och skapar möjligheter och tillfällen för nya ämnen på
så sätt. Ett exempel hon gav mig var när de hade frusit vatten till is, utomhus
när det var kallt, och sedan sett isen smälta till vatten igen när det blivit
varmare, eller när de tagit in isen. Hon var noga med att poängtera att de inte
slutade där, med ett roligt projekt och att ”bara” konstatera att isen smälte,
utan att de benämnde de olika stegen och försökte förklara det med
naturvetenskapliga begrepp. Teknik anser både min handledare, och de andra i
arbetslaget, vara ett svårt ämne som de känner att de inte har kunskap eller
erfarenhet om. Detta hävdar de är en anledningen till att de inte arbetar med
teknik just nu. Jag har varit med på planering på min VFU och då har de
diskuterat just det som står om teknik i den reviderade läroplanen för förskola
och förhoppningsvis kommer deras diskussioner och funderingar leda fram till
att ämnet teknik kan få mer plats i deras verksamhet.
Källor:
Ne.se och Wikipedia.se (hämtade 2012-04-02).
Föreläsning med Anna-Stina Ahlrik, Högskolan i Skövde, (2012-01-20).
Föreläsning med Jörgen Dimenäs, Högskolan i Skövde, (2012-02-27).
Ne.se och Wikipedia.se (hämtade 2012-04-02).
Föreläsning med Anna-Stina Ahlrik, Högskolan i Skövde, (2012-01-20).
Föreläsning med Jörgen Dimenäs, Högskolan i Skövde, (2012-02-27).
Publicerat av Elisabet Alpsten.
Utvärdering av gruppaktivitet: Fotosyntesen
Vi frågade barnen vad de kände till om ämnet Fotosyntesen innan vi startade vår planerade aktivitet.
Barnen svarade olika på våra frågor beroende på vilken ålder de hade. Barnen hade koll på att solen var viktig för växterna men varför solen var viktig kunde de inte svara på. Barnen hade inte heller någon kunskap om varför löven på träden försvann när det blev höst. Barnen trodde att löven ”bara blåste bort”.
Barnen fick vara med och göra flanosagan som vi skulle använda. De hjälpte till att klippa och laminera figurerna så sagan blev färdigställd.
Projektet med planteringen av gula ärtor blev en succé. Alla samtliga barn var engagerade och fokuserade kring uppgiften. Nu började barnen få ett begrepp om varför växterna växer bättre när de får solljus och att de växer sämre när ärtorna får stå mörkt och inte alls får den gröna färgen som de växterna som står i solen. Något som barnen reagerade och uppmärksammade på var att vi planterade i hushållspapper och inte i jord.
Flanosagan gjorde att barnen lättare kunde ta till sig de olika begreppen på ett lättare sätt anser vi. Barnen tyckte sagan var intressant men de var mer intresserade av de begreppen som vi skrev upp och berättade om. Många av barnen satte sig och kopieringsskrev dessa begrepp vilket vi anser är ett gått tecken på att utveckla ett lärande.
Vi anser att vår aktivitet har bidragit till ett ev. lärande och vi har gett barnen en chans till att kunna utveckla sin förståelse för fotosyntesen. Men det hade vart roligt att få provat på att göra en cannsapt cartoon tillsammans med barnen. Något som vi kan ta till oss att kunna arbeta med i vårt framtida yrke.
Publicerat av: Veronica, Åsa och Linda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)