Beatrices planering, genomförande och utvärdering av aktiviteterna kring känsel.

Känselmemory 1

Det första känselmemoryt som jag genomförde var tillsammans med två pojkar som båda var fem år. Vi tre plus min handledare satte oss själva i ett rum eftersom jag tyckte det blev lugnare så plus att pojkarna då kunde koncentrera sig bättre på memoryt än vad jag tror de hade gjort när det var en massa andra barn runtomkring. Syftet med aktiviteten är att få ökad förståelse för begreppsuppfattning som till exempel mjukt, hårt, vasst mm. Samt att känna skillnaden på dessa. 

Jag kommer att lägga saker som känns likadana i två olika påsar (som inte är genomskinniga). Sakerna i påsarna skall kännas likadana men behöver inte se likadana ut. Barnens uppgift kommer sedan att bli att plocka fram en sak ur varje påse som känns likadan.

Förslag på saker i påsarna:
Pärlplattor
Gosedjur
Pusselbit (i trä)

Ur Lpfö98 (rev 2010):
 ” Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp”

Jag började med att fråga pojkarna om de visste vad känsel är för något. – ”Hjärnan, den man tänker med” svarade en av dem och den andra höll med och båda pekade på huvudet. Jag frågar igen vad känsel är för något, vad vi känner? – ”Jag känner mitt hjärta slå när jag håller min hand här” (håller handen på bröstet). Efter detta klappar jag den ena av pojkarna på armen och frågar hur det känns? – ”Det kittlas”, säger han.

Efter detta får en utav killarna börja med att stoppa ner en hand i varje påse och jag frågar om han kan hitta något som känns mjukt, likadant? Det behöver inte vara samma saker, bara det känns likadant när vi tar på det. Detta var något som jag i detta fall tyckte var lite svårt att förklara så att pojkarna verkligen skulle förstå. Att inte använda sig utav för svåra ord t.ex. Han hittar något som är mjukt i den ena påsen men inte i den andra, jag tror det kan vara att han inte riktigt förstod vad han skulle leta efter, att det var svårt att förstå att sakerna kändes likadant men att det inte var likadana. Båda pojkarna var väldigt nyfikna och uppspelta, detta tror jag hade en stor roll i att de inte riktigt förstod vad de skulle göra. De var inte tillräckligt koncentrerade, detta är något som jag kan ta med mig i min lärprocess. Hade jag kunnat göra på något annat sätt för att få pojkarna ännu mer intresserade? En utav pojkarna var mer engagerad och intresserad, kanske var han det för att han förstod mer vad de skulle göra? Vidare får de känna på lena stenar, pärlplattor och pusselbitar. Stenarna känns både kalla och hårda säger pojkarna och vi diskuterar att en sak kan kännas på flera olika sätt. Båda pojkarna tog stenarna mot kinden direkt när de hittade dem och de tyckte de var lena och sköna. Jag frågade nu pojkarna om de kunde ta stenarna på magen och hur det kändes? – ”Likadant som på kinden”, svarade de. Pojkarna hade lite svårt att benämna den sidan på pusselbitarna som inte var len, de sa att den kändes konstigt. Den är sträv sa jag till dem då. När de hade tagit fram alla sakerna ur påsarna, la jag dem parvis framför pojkarna så att de kunde få en mer tydlig bild av sakerna och att det inte behöver vara likadana saker bara för att de känns likadant. Min känsla var att den pojken som hade haft lite svårare att hänga med, nu förstod lite mer.

Känselmemory 2

Jag gjorde känselmemoryt en gång till och denna gång tillsammans med tre flickor som alla är fem år. Jag gjorde likadant som jag gjorde med pojkarna men fick en helt annan respons. När jag frågade flickorna vad känsel är? svarade de att det är något man känner, typ så här säger en utav flickorna och petar på mig med sitt finger. De kittlar sedan sig själva och säger hur det känns. Flickorna har mycket bättre koll på vad känsel är i detta fall. De börjar även prata om huden. Att vi känner med huden.

När flickorna sedan får göra memoryt hittar de rätt saker med en gång och de benämner dem med rätt begrepp så som mjukt, hårt, vasst mm. Det verkar som att flickorna förstår mer än vad pojkarna gjorde när jag förklarar att olika saker kan kännas likadant. Flickorna är mycket mer intresserade och vill göra om det igen fast med nya saker i påsarna. Intresset har också en stor del i resultatet, flickorna hade ett mycket större intresse än vad pojkarna hade. Detta tror jag har en stor betydelse i hur aktiviteterna gick.

Punktskrift

Målet är att barnen skall kunna få förståelse för att man med hjälp av teknik kan använda ett annat sinne än synen för att kunna läsa. Jag använde mig utav en medicinburk som barnen fick känna punktskriften på.

Ur Lpfö98 (rev 2010):
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen”

Efter att vi har gjort färdigt känselmemoryt tar flickorna upp att de har ”smakat” med känseln. De blandar i detta läge alltså ihop sinnena men när vi diskuterar detta vidare verkar det som att de hänger med på hur det är. När vi pratar om sinnena börjar vi att prata om de människor som inte ser och hur de gör? De har en käpp säger en utav flickorna, de känner med händerna säger en annan. Jag ställer då frågan, hur de läser? Flickorna har bra koll på att de läser med hjälp utav punktskrift. ”Små prickar säger de som man känner med fingrarna”.

Efter att vi hade diskuterat detta så fick flickorna känna på punktskrift på en medicin burk samtidigt som de fick blunda. Jag förklarar för dem att punktskriften har ett eget alfabet som inte ser ut som det ”vanliga” med bokstäver. Flickorna säger då att det är punkter.

Pappersbit på armen

Målet med denna aktivitet är att barnen skall få känna, och få en enkel förståelse, hur kroppen fungerar med varmt och kallt. Jag kommer att lägga en blöt pappersbit på barnens arm och så får det känna hur det känns på huden. Jag kommer på ett enkelt sätt förklara för barnen vad som händer i kroppen samt vad som händer med pappret om det ligger kvar längre, det vill säga aggregationstillstånd.

Ur Lpfö98 (rev 2010):
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och enkla fysikaliska fenomen”

Jag lade en bit blött papper på barnens armar, de ”leker”/pratar om att det är deras gips. När jag sedan kommer med min penna frågar de mig om jag ska skriva på deras ”gips”. Jag hinner inte ens att ställa några frågor innan en utav flickorna säger att det blir kallt, en annan säger att det blir blött. Jag frågar sedan flickorna efter en stund om de tror att det går snabbt eller långsamt för pappret att torka? De tror allihop att det går fort. Jag försöker då förklara på ett enkelt sätt att det inte går så fort och att det är kroppens värme som försöker att torka upp pappret och att det på så vis känns kallt.

Detta är något som är ganska svårt för en femåring att förstå men min uppfattning säger att flickorna förstod det jag förklarade för dem. Frågan är om de några veckor senare kommer ihåg hur det fungerade?

Känseldomino

Eftersom flickorna tyckte det var så intressant med känsel och ville göra mer aktiviteter hela tiden lät jag dem spela känseldomino. Jag förklarade först reglerna och sedan spelade flickorna. Det går ut på att känna sig fram om man har någon bit som passar med en av bitarna som ligger på spelplanen. Flickorna känner väldigt mycket och jag ber dem efter en stund att blunda samtidigt som de känner. Detta kanske är något att vidareutveckla, kanske ska barnen spela med förbundna ögon? Då blir det ännu svårare och verkligen bara känseln som används. Två utav flickorna som spelade använde sig utav känseln mer än vad den tredje gjorde. Det är lätt att använda ögonen när vi kan.

Sammanfattning

De tre flickor som jag gjorde många utav aktiviteterna med var väldigt intresserade och nyfikna på vad som skulle hända. Det är något som jag tycker är viktigt att man arbetar utifrån. Barnens intresse måste tas tillvara på men vi måste också skapa ett intresse hos barnen. Målet med aktiviteterna var att barnen skulle en få en bredare uppfattning om känsel och dess olika vardagsbegrepp så som hårt, mjukt, vasst mm. Det tycker jag absolut att barnen har fått, det var vissa begrepp som var svårare än andra som t.ex. strävt och taggigt. Förhoppningsvis har barnen lärt sig några nya begrepp om inte så har de fått en introduktion i ämnet som kanske kan hjälpa dem i sin fortsatta utveckling inom naturvetenskap och teknik. Under aktiviteterna har jag utgått ifrån barnens intressen och förmågor samtidigt som jag har gett dem utmaningar som t.ex. känseldominot. Jag tycker att jag i dessa aktiviteter har på ett kreativt och lekfullt sätt berört flera olika mål i läroplanen. Jag tyckte att detta var ett kul och intressant sätt att arbeta med känsel. Känseldominot var populärt och har spelats flera gånger efteråt. Detta arbete och kommentarerna som jag har fått av barnen är något som jag kommer att ta med mig i min framtida lärprocess. Vissa saker är inte så självklara som vi tror. Att hitta saker som känns likadant men inte är likadana var svårt för en del barn.