måndag 26 mars 2012

Ellinors planering, genomförande och utvärdering av projektet känsel

Jag har under fem dagar arbetat med känsel ihop med fem barn. Barnen är 2-2,5 år gamla. Jag har efter varje dag sammanfattat vad vi gjort och utvärderat aktiviteterna för att veta vad jag skulle utgå ifrån dagen efter.

Dag 1:

Idag har jag frågat barnen frågor som de fått fundera på kring känsel. Det har jag gjort för att skapa mig en uppfattning om vilka erfarenheter barnen har om känsel. Jag ville även få fram vad min utgångspunkt kunde bli. Jag frågade barnen en och en för att de inte skulle känna att de behövde prestera och svara ”rätt” på de frågor jag hade tänkt ställa. Jag började ställa frågan, ”vad tror du att känsel är för något?” Tre av de fem barnen bara kollade på mig med undrande blick och de andra två barnen gav mig svaret ”jag vet inte”. Jag visste innan att barnen inte är vana vid att få dessa öppna frågor och frågor att fundera kring. De ges ofta frågor som har ett ”rätt” svar och kan de inte svaren så får de svaret av en vuxen. Jag frågade istället ”Tror du att vi kan känna olika saker?” Alla barnen svarade ”ja”. ”Vad kan vi känna för olika saker?” ”Ont” sa en av flickorna. Jag fick ge barnen många ledande frågor för att få ett svar av dem. ”Om vi sätter handen i snö, hur tror du det känns då?” ”En mysig nallebjörn, hur känns den?” osv.

Utvärdering: Utifrån mina frågor och samtal med barnen fick jag uppfattningen om att de inte hade så mycket erfarenhet kring känsel. Jag kommer starta mina aktiviteter med att ge barnen uppfattningen om att vi kan känna olika och olika föremål känns olika. Jag vill även ge barnen en begreppsuppfattning.

Ur Lpfö98 (rev 2010):
” Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp.”

Dag 2:

Känselmemory
Syftet med aktiviteten är att få ökad förståelse för begreppsuppfattning som till exempel mjukt, hårt, vasst mm. Samt att känna skillnaden på dessa.
Jag kommer att lägga saker som känns likadana i två olika påsar (som inte är genomskinniga). Sakerna i påsarna skall kännas likadana men behöver inte se likadana ut. Barnens uppgift kommer sedan att bli att plocka fram en sak ur varje påse som känns likadan.
Förslag på saker i påsarna:
Pärlplattor
Gosedjur
Pusselbit (i trä)
Ur Lpfö98 (rev 2010):
” Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp”

Under min aktivitet idag valde jag att barnen skulle få känna och skapa en förståelse för begreppen hårt, mjukt och vasst. Jag började aktiviteten med att presentera ett föremål av varje begrepp och att alla barnen fick känna hur föremålen kändes. Jag ville få barnen att förstå och börja fundera kring varför föremålen kändes olika. Jag visade sedan för barnen att jag stoppade ner två föremål i två olika påsar av varje begrepp. Barnen fick en i taget komma fram och stoppa ner händerna i påsarna och försöka hitta det jag bad dem ta upp ur påsen, t.ex. det som är mjukt.

Utvärdering: När jag presenterade föremålen för varje begrepp fick jag uppfattningen om att barnen förstod och tog till sig begreppet jag gav dem av känslan. Anledningen till att jag fick den uppfattningen var att barnen kunde jämföra och koppla begreppen till andra saker. T.ex. när de kände på pärlplattan som är vass sa ett barn att det var som hajarnas tänder. När vi lekte känselmemoriet hade däremot majoriteten svårt att hitta det föremålet jag bad dem att ta fram. Alla barn kunde ta fram samma föremål ur båda påsarna. Utifrån detta tror jag att barnen kände att föremålen kändes olika men att det var svårt att få in rätt begrepp till rätt känsla.

Dag 3:
Även idag har jag fokuserat på begrepp. De begrepp jag hade i fokus idag var varmt och kallt.

Varmt och kallt
Syftet med aktiviteten var att barnen skulle få en ökad förståelse för begreppsuppfattning (varmt och kallt).
Jag hällde upp två bunkar med vatten i, varmt i ena och kallt i den andra. Barnen fick först komma fram och känna i båda bunkarna och tala om hur det kändes. Barnen fick sedan komma fram en i taget, de fick ett föremål av mig som jag bad dem lägga i antingen det varma eller kalla vatten. Vi upprepade aktiviteten ett par gånger.




Utvärdering: När barnen fick komma fram och tala om hur det kändes när de kände på vattnet kunde alla barn tala om att det var varmt och kallt. Jag vet att de på förskolan arbetat lite med varmt och kallt tidigare vilket jag såg resultat på i min aktivitet. Det var lite svårare för barnen att placera föremålet jag gav dem i det vatten jag bad dem lägga föremålet i. Alla klarade någon gång att lägga föremålet i rätt bunke, men det var 50 % chans att gissa rätt, så det är svårt att säga om de hade tur eller om de verkligen kunde koppla känslan till begreppet. Eftersom alla barn klarade av att tala om hur det kändes så drar jag slutsatsen att barnen i alla fall har någon form av förståelse kring begreppen varmt och kallt. De som upprepade gånger lade föremålet i fel bunke kanske har svårt att ta information och utföra det jag bad dem om eller just idag hade svårt att koncentrera sig.

Dag 4:

Eftersom jag igår fick en uppfattning om att barnen hade en relativt god förståelse för begreppen varmt och kallt tänkte jag att jag idag skulle göra en aktivitet med aggregationstillståndet. Jag ska introducera för barnen vad som händer när man har något blött mot kroppen.

Den blöta trasan
Målet med denna aktivitet är att barnen skall få känna, och att jag ska förklara hur kroppen fungerar med varmt och kallt. Jag kommer att lägga en varm blöt trasa på barnens arm och så får det känna hur det känns på huden. Jag kommer på ett enkelt sätt förklara för barnen vad som händer i kroppen samt vad som händer med trasan om den ligger kvar längre, det vill säga aggregationstillstånd.

Ur Lpfö98 (rev 2010):
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och enkla fysikaliska fenomen"

Jag lade en trasa på varje barn samtidigt så alla skulle få känna samma känsla samtidigt och ihop kunna fundera kring varför det blev kallt. Barnen stod och kollade på varandra och efter en stund frågade jag hur de kändes, jag fick kommentarerna ”blött” och ”kallt”. Varför tror ni att det känns kallt, frågade jag. ”Vatten” och ”blött” blev kommentarerna. Jag förklarade för barnen varför det blev kallt, men fick ingen reaktion på några andra tankar av barnen.

Utvärdering: Aktiviteten gav barnen en upplevelse men jag fick uppfattningen om att de hade svårt att förstå min förklaring till varför det blev kallt på huden. Barnen har ändå fått en upplevelse och kanske tagit med sig någon form av förståelse kring aggregationstillståndet. Nästa gång de stöter på aggregationstillståndet kan de kanske känna igen sig och de har lite mer erfarenhet och en upplevelse mer kring fenomenet.

Dag 5:
Idag har jag visat barnen hur vi med hjälp av känseln kan läsa om vi saknar synen.

Punktskrift
Målet är att barnen skall kunna få förståelse för att man med hjälp av teknik kan använda ett annat sinne än synen för att kunna läsa.
Jag kommer att göra egen punktskrift som barnen skall få känna på.
Ur Lpfö98 (rev 2010):
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen”

Jag ville få aktiviteten så konkret som möjligt och valde ut tre saker jag skulle skriva i punktskrift, bil, nalle och boll. Jag gjorde en lapp med punktskrift, en med vanlig skrift och tog fram det föremål som stod på lapparna. Barnen fick känna hur punktskriften kändes. Jag gjorde sedan en aktivitet hur vi kan använda känseln när vi inte ser. Jag tog de tre föremålen som jag använt mig av vid punktskriften, bil, nalle och boll. Jag la dem i en låda så fick barnen stoppa ner handen i lådan utan att titta och ta upp det föremål som jag sa att de skulle ta fram.



Utvärdering: Med hjälp av att jag tog fram ett föremål till texten tror jag att jag gav barnen en tydligare förståelse för aktiviteten. Barnen är fortfarande inte så bekanta med text och utan föremålet hade det nog varit svårt för barnen att koppla samman punktskriften med att det faktiskt stod något på lappen. Aktiviteten där barnen med hjälp av känseln fick hitta föremål i lådan tror jag gav dem en förståelse för att när vi inte ser kan vi använda oss av känsel.

Sammanfattning:

Målet med projektet känsel var att barnen skulle få en bredare förståelse för begreppet känsel. De skulle få förståelse för att de begrepp som de stöter på i vardagen så som hård, mjuk, varmt, kallt och vasst osv. relaterar till känsel. Jag tycker att helt klart att barnen i projektet fått många upplevelser att ta med sig vidare i sin naturvetenskapliga utveckling. Jag har fått uppfattningen om att barnen kanske inte förstått alla naturvetenskapliga fenomen men jag tror att de med hjälp av aktiviteterna fått mer erfarenhet och tagit till sig vissa begrepp. När barnen nästa gång stöter på samma naturfenomen kan de förmodligen känna igen sig. Med detta projekt anser jag att jag berört flera mål ur läroplanen på ett lekfullt och kreativt sätt. Jag har under hela projektet utgått från barnen och deras erfarenheter för att skapa lekfulla aktiviteter utifrån deras förutsättningar men även gett barnen utmaningar.  

5 kommentarer:

  1. Jätte bra skrivet Ellinor..Det var en välplanerad aktivitet, kul att Du tog till nya saker varje dag kring ämnet..aktiviteterna passade bra i förhållande till barnens ålder, Tack för bra tips!

    SvaraRadera
  2. Bra aktiviteter. Lite roligt med den blöta trasan när alla barnen blir tysta och står och tittar på varandra. Var det ett eller många barn som kom på svaret???

    SvaraRadera
  3. Ja, alla barnen kände att det blev kallt på armen men de hade nog svårt att förstå varför men upplevelsen fick de med sig iaf :)

    SvaraRadera
  4. Ett väl genomfört och dokumenterat arbete. Du har haft en tydlig röd tråd och valt innehållet utifrån barnens erfarenhetsnivå, bra!
    Dag 1:Du skriver att barnen inte hade så stor erfarenhet av känsel. Menar du då själva begreppet känsel eller kunde de inte berätta hur det kändes i snön?
    Dag 2: Kan det faktum att barnen hade svårt att koppla begreppet till hur det kändes, men kunde hitta två lika föremål,bero på att det var nya ord/begrepp för barnen?
    Dag 3:Jag tro att du här tolkat barnens svårighet på ett relevant sätt.
    Dag 4: En upplevelse som ger ny och medveten erfarenhet är precis på rätt nivå för dina barn! Detta kommer de säkert att få uppleva igen vid sommarens första bad då de har en blöt baddräkt på sig.
    Dag 5: Ett bra val av aktivitet för att nå syftet du valt!

    SvaraRadera
  5. Jag menar att barnen inte hade någon erfarenhet av begreppet känsel, de flesta barnen har inte så stort ordförråd heller så jag tror de hade svårt att uttrycka i ord hur de kände. I aktiviteterna jag hade tror jag att många ord/begrepp var nya för barnen.

    SvaraRadera